Sju myter om återvinning

Känner du någon som tror att hushållens återvinning inte gör någon skillnad, eller tvekar du själv på att den gör det? Hävdar din svåger att allt ändå bara blandas ihop och bränns, eller att sorteringen sker efteråt så det inte spelar någon roll om du slänger allt i samma påse?

Sakliga argument att använda

Det finns många myter om återvinning, här har vi listat sju av dem så att du nästa gång har sakliga argument att komma med när någon påstår att din återvinning inte spelar någon roll.

Myt 1: Förpackningarna behöver rengöras noggrant.

Nej! Det behövs inte, men förpackningarna måste vara helt tömda. Annars kan de hamna fel i den automatiska återvinningsprocessen, som sorterar förpackningarna bland annat efter vikt. Det är inte nödvändigt att skölja ur förpackningarna, men för din egen skull, och för de som arbetar med hanteringen av förpackningarna, så kan det ju vara trevligt med ursköljda förpackningar.

Myt 2: Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av olika material.

Fel! Många förpackningar för färskvaror består av kartong, en plasthinna och/eller en tunn hinna av aluminium på insidan och en plastkork. Förpackningen innehåller dock mest pappersfiber, därför sorterar du den som pappersförpackning medan plastkorken läggs med plastförpackningarna. Hinnan på insidan skiljs från kartongen senare, när den återvinns.

Myt 3: Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.

Nej! Återvinning ger en betydligt större vinst för miljön, även om det går åt energi för transporter.

Myt 4: Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.

Om alla tänker på det viset skulle inte mycket bli återvunnet. Många tillsammans gör stor nytta, därför är ditt bidrag viktigt. Några exempel:

• Om alla metallkapsyler lämnades till återvinning så skulle de räcka för att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år.
• Om alla Sveriges hushåll återvann ytterligare en plastförpackning i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmningen av 675 medelstora villor.

Myt 5: Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop efteråt.

Fel! Inget blandas. Allt skickas separat till olika, specialiserade, anläggningar för återvinning. När de som tömmer behållarna på återvinningsstationer och i återvinningsrum kommer till vår anläggning så kontrolleras att materialet fortfarande är sorterat på rätt sätt.

Myt 6: Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i den vanliga soppåsen/hushållssoporna.

Nej! Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns inte till nya produkter. Att elda med dem genererar visserligen värme och el, men det är betydligt bättre för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar och tidningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas, samt tidningar.

Myt 7: Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans.

Fel! Lastbilarna som hämtar glasförpackningar har två fack på flaket, ett för färgade glasförpackningar och ett för ofärgade. Men det kan se ut som om allt blandas ihop. Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Att använda återvunnet glas i tillverkningen av nytt minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med att använda ny råvara, samtidigt som det sparar naturens resurser.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som har till uppgift att se till att just förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns, står bakom kampanjen Låt gammalt bli nytt. Kampanjen ska få fler att återvinna mer och bland annat har tre stora svenska artister fått återvinna en av sina tidigare låtar för att sätta fokus på återvinningsfrågan. En av dem är Magnus Carlson från Weeping Willows. Läs mer om kampanjen och lyssna på de återvunna låtarna på latgammaltblinytt.ftiab.se.

Källor: www.ftiab.se/index.html och www.latgammaltblinytt.nu/myter-om-atervinning.html